PAUS
"Varför cyklar jag? Eftertanke och ett försök att stanna tiden."
Jag sitter nu i Arvitsjaur och har cyklat en fjärdedel av loppet. Det är långt. Jag hade testat att det inte gick att cykla med ryggsäck. Pakethållare var ju genialiskt, bara jag hade testat detta innan. Ok, offentligt presenteras denna minde men till viss del avgörande miss. Jag går inte in på allt men den första km då jag startade trodde jag att jag skulle lägga av. De första 240 km är jag stolt över. Det kunde faktiskt inte blivit något. De senaste turerna har jag kunnat skicka packningen i förväg, men nu går det inte längre. Det finns en anledning till att packväskor sitter lågt.
Dock är jag väldigt glad att jag gjort detta. Syftet var att se vad som händer. Och det hände saker med mig som jag inte förstod skulle ske. Det har varit väldigt ensamt,trots intressanta möten. Jag har på dessa ganska få dagar gått igenom en resa, mycket säkert beroende av denna norra miljö. Den är märklig. De femtio mil jag cyklat har varit märkliga. Att jag som 54-åring kan få uppleva detta är jag oerhört tacksam över.
Det är det viktiga - att leva. Därför blir jag så glad över alla bidrag till hjärt-Lungfonden samt hjärtebarnen. Insamlingen fortsätter året ut.
Nu blir det spännande att se hur jag ska ta mig hem.
Det blir inte på cykel, men hem kommer en väldigt hel och stolt individ som i varje fall försökte.
Och förresten, resan har bara tagit en paus...
Du kan också swisha ett bidrag till 0766 11 51 56 och stöd Hjärtebarn!